Det här är en grymt bra kille. Trots att han har dålig smak vad gäller glasögon.

Kullenfolket

Här är en lite småkool bild från i julas, där man kan skymta 3/5 av min grymma familj.
På onsdag ska jag hem en sväng.

14 år igen.

Det är konstigt det här med svackor. Att man vissa dagar känner det som om man var 14 år igen, och inte har tagit sig någonstans alls. Som att man fortfarande känner sig liten och värdo. Vissa dagar så är det svårt att faktiskt känna och vara det man egentligen är, att våga det. Att stå för saker man säger, att tycka om sin kropp och att våga lita på de man har kring sig.
Det är märkligt med såna dar. Hur snabbt det går att få såna tankar i skallen, hur lång tid det tar att få ut dem. Varför är det så att det är lättare att komma på negativa saker än positiva.
Det är lite som att man dreglar mer när man bara sover en stund mitt på dagen.

Paradis.

Bland det bästa med att bada eller simma på lite större badhus är att duscha efteråt. Medan vissa människor tycker sådant är jobbigt, för att man blir uttittad, så är det precis det som jag tycker är det bästa. Att kunna smygiaktta kvinnorna, flickorna, brudarna omkring en, där de flesta obekymrat står med schamposkum i håret är för mig befriande. Det är så skönt att få betrakta alla kroppars ärr, skavanker,häng, hud, gropar, storlekar.. Jag går alltid från ett badhus nöjdare än vad jag var när jag kom dit. Mycket tack vare alla vackra kvinnor som bara stormdödar myten om den perfekta kroppen. Och för att alla barn ger hopp om framtiden.

Övik.

Nu sitter jag på K:s kontor i Övik. Det har varit en bra, men tröttsam dag.
Började i morse med en kanon-"föreläsning" på en skola. Helt otroligt roligt. Massor med respons, massor av bra och kluriga frågor, och om jag sköter min kort rätt, en hel del nya medlemmar.
Sen hem å äta och tänka och ta det lite lugnt en liten stund, sen satte jag mig i bilen. Det är rätt tråkig väg hit upp. Fast med himla bra färdkost i form av physalis och körsbärstomater, och med p3 på hög volym gick det rätt smidigt. Inte så fasligt halt heller.
Nu hämtar K folk, sen så ska vi göra en massa bra saker!
Hoppas jag kan simma en ordentlig runda imorn. Det vore skönt.

Reflektion från Tollare.

Det här blir inte något försök att sammanfatta den senaste tiden, senaste en och en halv veckan. För det skulle bara bli tråkig, jobbig å lite löjlig läsning.
Istället tänkte jag ge er något att tänka på, och gärna svara på:

Varför är det så att människor man tycker mycket om automatiskt blir vackra?
Var i Sverige ska man bo (om man inte vill bo i Örebro)?
Hur gott kan kaffe vara? Och hur gott kan kaffe vara när man inte druckit det på en vecka?
Hur hittar man mod att ta steget till något nytt? Är det någon som kommit på hur man lyckas bli av med den där grejen att man alltid ska sejfa sitt liv, liksom?
Hur övervinner man sina fobier på bästa sätt? Jag vill inte ha klaustrofobi längre, jag vill kunna krypa runt i trånga utrymmen i sommar.
Var ska man styrketräna om man inte gillar tanken på gym, och dessutom inte har råd? Är Friskis å Svettis bra alternativ? Någon som provat?
Och, hur kommer det sig att ens bästis är så bra?

Nu är jag på kurs på Tollare. Skåningen tycker det är kallt, det är vackert med all snö och vi lär oss en massa bra saker och blir inspirerade. I kväll ska vi ha dejt med en grupp KRIS-killar, och ett fåtal tjejer. Det blir grymt.

En man.

Vi satt där, en samling människor som för tillfället var förrenade i samma sammanhang, och det oroliga skruvandet på kroppar och mammor som pratade intensivt med sina barn avslöjade det vi alla tänkte "varför tog jag inte den andra bussen" "jag borde satt mig längre fram".
Han pratade om människor han dödat. På en mix av finlandssvenska, finska, engelska och något som borde varit ryska. Ingående beskrev han hur det känns att strypa någon, och att han minsann skjutit skarpt mot sin bror. Jag satt där framför honom. Och tvingade mig själv att lyssna. Inte aktivit deltagande, utan för att kanske förstå. För jag ville vara en sådan som tycker att andra människors tankar är värdefulla- även om personen som tänker dem och uttrycker dem för tillfället kanske är påtänd.
Sedan började han hylla Magdalena Forsberg, Gunde Svan (som aldrig gått i väggen- utom möjligen den gången i Laitis, hur det nu stavas) och Dahlie. Hans röst var skarp när han berättade om rekord som aldrig slogs.
Och jag undrade vilka rekord han själv velat slå. Vilka drömmar hade han när han var liten. Vad drömmer han om nu? Men jag frågade inte. Jag skruvade bara oroligt på mig och tänkte att jag snart skulle vara hemma. Precis som alla andra.

Saker du lär dig av att bo med andra

• Att släcka lyset, trycka av tv:n, låsa dörren inte är en självklarhet för alla.
• Att vänta på sin tur.
• Att laga mat på trånga utrymmen samtidigt som andra lagar annan mat.
• Att det inte är så farligt att ta upp saker som man irriterar sig på.
• Att musiksmak kan vara mycket olika
• Att det går att sova när det låter i rummet bredvid
• Att hålla sig
• Att ensamhet är värdefullt
• Att inte sno andras mat
• Att smaken är väldigt olika
• Att inte städa upp efter andra
• Att städa upp efter andra
• Att killar låter mycket mer när de kissar.
• Att det ändå aldrig är något bra på tv.
• Att plugga fokuserat.
• Att det finns morgonpigga människor
• Att det går bra att gråta i duschen
• Att prata mindre högljutt i telefonen

Istället för..

De av er som läser här och som känner er nyfikna eller förvirrade över hur det egentligen är:
i stället för att spekulera är ni välkomna att höra av er. Har ni tid att skvallra om mig så har ni säkert tid att maila/ringa/sms:a mig också.

Danke.

RomRumpa

Det har varit mycket snack om Mathias rumpa de senaste dagarna. I många olika sammanhang. Hoppas han inte misstycker.
Annars så har jag andats koldioxid på blommorna idag. Och gett dem vatten. Allt medan jag väntade på att Liza skulle komma hem. Med mer skvaller än det blev.
Och så har vi äntligen bokat vår resa till Rom nu. Jag å Liza. Så är det någon som har några idéer och förmaningar kring vad vi ska se, göra, inte se, inte göra och absolut inte missa så säg till!

Det blev ett nytt år.

Hemma igen. Efter en skönskön visit i Dalarna och på Saxenborg, och en kortare visit på vackra Ollebacken för att byta tillbaka bilen. Liza fetspöade min bror i det mesta, utom möjligen då Yatzy, men det var det ju inte nån som gjorde. Min moster är en skön tant för övrigt.

Jag är inte av avvikande åsikt. Detta nyår var roligare, bättre, skönare å mindre pretto än förra.

Minus- och pluslista:

-Min migrän
Okej, har inte mycket med arrangemanget som sådant att göra, men förstörde mycket av det. Hade kunnat vara mycket mer aktiv under sommarsportandet om inte hangovern varit.
- Maten (delar av den)
Jag tycker det är tråkigt förutsägbart med aubergine. Och så är köttfärslimpa något 80-åringar tycker om.
- Fyrverkerierna
Fyrverkerier står för 4 saker jag verkligen inte tycker om: Slöseri med pengar. Höga smällar. Plågande av oskyldiga djur. Miljöförstöring.

+ Bollywoodtemat på nyårsfesten.
En riktig höjdare i lagom proportion! Jag röstar på fler temadiscon!
+ Sommarsporterna i djupsnön
Otroligt svettigt, bra för gruppdynamiken och härligt spontant och fantasktiskt roligt!
+ Folket gör festen
No doubt!
+ Vädret
Lagom snöigt, lagom kallt, lagom är bäst.


Nu ska jag njuta av ensamheten till dess att Liza ringer.