Nyårslöften:- fortsätta vara bra på att hålla isär fritid och arbete
- resa mera med D
- våga vara vuxen och nybörjare
- återfinna teatern i mitt liv
- ha bedrövligt roligt!
Gott Nytt År alla fina!
Idag gjorde jag världens vurpa och landade hårt. Blåmärken har jag gott om, så att säga. Det var ungefär det mest spännande som hänt idag. Förutom att jag åt lunch med fina M då! (fast...det var ju vid lunchhaket jag ramlade..hmm..)Torsdagar är för övrigt helt värdelösa tv-kvällar.
Förra veckan var jag med med Vuxenskolan (min nya arbetsplats) på Cypern på utbildningsresa, helt lysande! Det var en fantastisk resa, med plats för både lärande, utveckling, samtal, skratt, allvar, funderingar, lära-kännande, bad, utflykt, avslappning, reflektion och samarbete. Bland annat. Den största delen av veckan handlade om det egna ledarskapet, och vi fick göra många bra övningar och reflektera över oss själva. Det blir något speciellt att inte vara på hemmaplan, där inte några yttre grejer egentligen kan störa, och där inte någon har möjlighet att avvika eller ha mobilen på utifallatt. Och vilka arbetskamrater jag har ute i regionen! Så fantastiska på så många olika sätt! Det var verkligen ett gyllene tillfälle för mig att få komma in i gruppen, och att få lära känna andra, både deras profession och privat. Och, känns det som, har jag fått några riktigt bra vänner. På den här korta tiden. På torsdagen hyrde min kollega P. en bil och drog med mig och kollegan M. ut på ön, vilket jag inte ångrar en sekund för det blev en grym dag. (P. var för övrigt en strålande chaufför i vänstertrafiken.) Vi åkte en tur upp i bergen, bland annat på berget Olympus, fast där hade de byggt en militäranläggning på toppen istället för ett turistcenter, undrar hur man tänkte då?, så det var inte så mycket att hurra för. Men den utsikt vi hade var inte helt fel. Sedan åkte vi vidare till den delade staden Nikosia, där vi fick visa passet och gå över gränsen till den sida av Cypern som är turkiskt. Det var en fascinerande promenad, som att resa 100 år bakåt i tiden jämfört med den Cypriotiska sidan. Kvällen i Nikosia avslutades med en fantastisk libanesisk meze och fina samtal under stjärnhimlen innan vi åkte tillbaka till turistgettot i Agia Napa. Lite blandade och okronologiska bilder:
Turkiska sidan i Nikosia.En nyckelpigeinvasion i bergen. Det var som om de varit myror, överallt var de, pickelnygorna. (alltså, de var fler än så här!)En del av ett supergammalt kloster.Lokalbefolkningen i Agia Napa hade sett till att välkomna Studieförbundet Vuxenskolan extra väl till deras stad...En galen kväll på restaurangen Hokaido, med showande kockar.Tre av mina finfina kollegor på promenad längs stranden.Utsikt från ett lunchhak; hamnen i Agia Napa.Koncentrerade kollegor har processutbildning.Beachen.En helt sinnessjukt god efterrätt på ett härligt café i Nikosia.En av utbildningsdagarna.Mitt visa för att komma över till Turkiska sidan.
Nu är det bara 24 dagar till jag får hem min finfinaste Karl från Stockholm.
Det blir en helg i soffan. Och sängen. Inget jobb, inget skrammel med världens barn-bössan och ingen teater ikväll. Börjar bli rejält tung i huvudet nu. Så det är bara att plocka fram snorpapper, halstabletter, nässpray och bädda ner sig. Trist. Men förhoppningsvis kommer det gå över snabbt.
Galet, spännande, läskigt och härligt!
Start 1 oktober, halvtid under hösten sedan heltid om allt känns bra.
R & S 5/9 -09
Hela dagen idag har jag varit lite stressad, trodde jag. Mycket hit och dit. Smågrejer som inte får glömmas i packningen har hela tiden dykt upp och antecknats. Nya uppdrag. En bil som inte ville starta som måste fungera på måndag (tack J!), en extra vända på stan, skola, biblioteket, fram och tillbaka. Kopiera papper, sortera.Men så insåg jag att jag mest var nervös. Imorgon ska jag träffa M. En person som förr betydde massor och var en stor del av mitt liv. Vi har inte hörts eller setts på 7 år, och imorgon ska vi ses.
Om mindre än en timme hoppar jag på nattåget mot GBG.
Nu har de slängt in mig på psykologi a -introduktionskursen också. Så nu läser jag parallellt och halvhjärtat båda delarna till någon kommunicerar nåt annat med mig. Jag är redan trött på skolan och jag har inte ens öppnat någon av böckerna jag lånat av grannen.
Idag var det skolstart i Östersund på mitt universitet, Mittuniversitetet. Total förvirring råder. Jag har inte fått några klara besked angående tillgodoräkning av tidigare studier, så nu har de slängt in mig lite på måfå på sociologi B, till att börja med. Jag är helt opepp på att plugga, men hoppas det släpper. Det kändes i alla fall mycket personligare att börja skolan här än vad det gjorde i Sthlm. Ett nära universitet, liksom. Hoppas det blir bra.
Hur kan man låta bli att inte avguda honom! Citat i dagens DN: "Norrland är som Jamaica, fast på is." Lovely!
Den senaste tiden har jag ägnat åt...jobb,bad,hjortronplockning,smultronplockning,bilåkning,packning,matlagning,planering,personal shopper-shopping,kalas,baluns,och säkert en hel del mer...
Jag jobbelijobbar en massa. Därav lite stiltje här.
Alltså. Hur kan jag ha missat att kanel och banan är en sån fantastisk kombination?
..och regnet det bara öser ner.
...och regnet det bara öser ner.